Indonesiens import- och exportmarknad har genomgått en omfattande anpassning, politiken har stramats åt och framtida utmaningar och möjligheter samexisterar.

För några dagar sedan tillkännagav den indonesiska regeringen att den skulle sänka tröskeln för importskattebefrielse för e-handelsvaror från 75 dollar till 3 dollar för att begränsa köp av billiga utländska produkter och därigenom skydda inhemska småföretag. Denna policy trädde i kraft sedan igår, vilket innebär att indonesiska konsumenter som köper utländska produkter via e-handelskanaler måste betala moms, importinkomstskatt och tullavgifter från mer än 3 dollar.

Enligt policyn skiljer sig importskattesatsen för resväskor, skor och textilier från andra produkter. Den indonesiska regeringen har fastställt en importskatt på 15–20 % på resväskor, 25–30 % på skor och 15–25 % på textilier. Dessa skatter kommer att vara 10 % moms och 7,5–10 % inkomstskatt. Den tas ut på en grundnivå, vilket gör att det totala skattebeloppet som ska betalas vid importtillfället ökar avsevärt.

Importskattesatsen för andra produkter är 17,5 %, vilket utgör 7,5 % importskatt, 10 % mervärdesskatt och 0 % inkomstskatt. Dessutom är böcker och andra produkter inte föremål för importtullar, och importerade böcker är undantagna från mervärdesskatt och inkomstskatt.

Som ett land med skärgården som det främsta geografiska kännetecknet är logistikkostnaden i Indonesien den högsta i Sydostasien och står för 26 % av BNP. Som jämförelse står logistik i grannländer som Vietnam, Malaysia och Singapore för mindre än 15 % av BNP, Kina har 15 %, och utvecklade länder i Västeuropa kan till och med uppnå 8 %.

Vissa personer i branschen påpekade dock att trots den stora effekten av denna politik finns det fortfarande enorm tillväxtpotential på den indonesiska e-handelsmarknaden. ”Den indonesiska marknaden har en stor efterfrågan på importerade varor på grund av befolkning, internetpenetration, inkomst per capita och bristen på inhemska varor. Därför kan skatter på importerade varor påverka konsumenternas köplust i viss mån. Efterfrågan på gränsöverskridande shopping kommer dock fortfarande att vara ganska stark. Den indonesiska marknaden har fortfarande möjligheter.”

För närvarande domineras cirka 80 % av Indonesiens e-handelsmarknad av C2C e-handelsplattformen. De viktigaste aktörerna är Tokopedia, Bukalapak, Shopee, Lazada, BliBli och JDID. Aktörerna producerade cirka 7 till 8 miljarder GMV, den dagliga orderstorleken var 2 till 3 miljoner, kundpriset var 10 dollar och handelsordern var cirka 5 miljoner.

Bland dem kan de kinesiska aktörernas makt inte underskattas. Lazada, en gränsöverskridande e-handelsplattform i Sydostasien som har förvärvats av Alibaba, har upplevt en tillväxttakt på över 200 % under två år i rad i Indonesien och en användartillväxttakt på över 150 % under två år i rad.

Shopee, som investeras av Tencent, anser också Indonesien vara sin största marknad. Det rapporteras att Shopee Indonesias totala ordervolym under tredje kvartalet 2019 uppgick till 63,7 miljoner beställningar, vilket motsvarar en genomsnittlig daglig ordervolym på 700 000 beställningar. Enligt den senaste mobilrapporten från APP Annie rankas Shopee som nionde bland alla appnedladdningar i Indonesien och först bland alla shoppingappar.

Faktum är att Indonesien, som den största marknaden i Sydostasien, alltid har varit den största oron för säljare. Under de senaste två åren har den indonesiska regeringen upprepade gånger justerat sin tullpolitik. Redan i september 2018 höjde Indonesien importskattesatsen för mer än 1 100 typer av konsumtionsvaror med upp till fyra gånger, från 2,5 % -7,5 % vid den tidpunkten till maximalt 10 %.

Å ena sidan finns det en stark efterfrågan på marknaden, och å andra sidan skärps politiken kontinuerligt. Utvecklingen av gränsöverskridande export av e-handel på den indonesiska marknaden är fortfarande mycket utmanande i framtiden.


Publiceringstid: 3 januari 2020